Läsresan

en blogg om böcker (mest)

Category: Resor (page 1 of 17)

Korsika och katterna

DSC 0666 red Korsika och katternaDSC 0671 red Korsika och katternaDSC 0688 red Korsika och katternaDSC 1157 red Korsika och katternaDSC 1162 red Korsika och katternaDSC 0995 red Korsika och katternaDSC 1122 red Korsika och katterna

Något jag tyckte mycket om på Korsika var alla fina katter vi träffade. Några fick vi bara en kort bekantskap med, som den långhåriga på första bilden, som vi träffade på först i byn och som lite senare kom och slog sig ner i en caféstol bredvid oss för att utföra sin morgontvätt. I Nonza passerade vi ett hus där katterna låg majestätiskt på en liten terrass. Deras ägare kom sedan för att mata dem och det visade sig att han hade en hel kull med kattungar bland grönskan.

Andra av katterna lärde vi känna lite mer och fäste oss vid. Som Neneh (på näst sista bilden) som bodde på gården i södra Korsika. En riktig liten mademoiselle som älskade att prata med oss, ligga och slappa bredvid oss eller bli kliad av oss. Sista morgon vågade hon sig till och med in på vårt rum och upp i sängen för att trampa lite på mig 🙂 Och sista frukosten skulle hon absolut ligga i mitt knä. På vårt sista boende lärde vi känna Blanchette (på sista bilden). Hon var lite mer blygsam, men visade ändå att hon gillade oss. På morgonen när vi drog upp rullgardinen satt hon utanför på vår terrass och väntade 🙂

Korsika och myntaglassen

DSC 1256 1000 Korsika och myntaglassen

I Saint-Florent var det tryckande värme, men ändå behagligt när man slog sig ner på en uteservering i skuggan. Och jag trodde att jag beställde mintglass, men fick en myntaglass som nog var den godaste jag ätit. Jag kan inget om mynta, men det finns ju olika sorter och det här var inte gjord på någon som gav en pepparmint smak, utan mer grönt te-aktig smak. Det var så gott att jag krävde att vi skulle åka tillbaka och gå till exakt samma ställe, så att jag kunde få äta myntaglass en gång till 🙂

Nu håller jag på att efterforska hur jag skulle kunna tillverka den här myntaglassen själv. Jag misstänker att det inte ens kommer att komma i närheten.

Korsika och böckerna

DSC 0518 red Korsika och böckerna

Jag vet inte riktigt var jag ska börja den här Korsika-rundturen, men kanske ändå logiskt att börja med böckerna 🙂

Jag såg mycket färre små bokhandlare än vad jag hade förväntat mig. Såg ingen Fnac, vilket jag absolut hade förväntat mig. Å andra sidan befann vi oss väldigt lite i städerna, men jag höll ändå utkik. Jag besökte bara en ordentlig bokaffär, där jag även köpte en bok. Jag såg böcker på en loppmarknad i Île-Rousse, jag såg människor läsa på stranden och ett par som satt i varsin solstol och läste vid havet kl. 7 på morgonen. Jag läste en del själv i Den lille vännen, korta stunder på stranden, på ett glascafé i Saint-Florent, vid poolen i Cargèse och på många andra ställen. Voilà, har inte så mycker mer att säga om det 🙂

Post-Korsika-Depression

DSC 0577 red Post Korsika Depression

När jag under några år jobbade på turné om somrarna, var borta flera månader i sträck, besökte många olika städer både i Sverige och utomlands, kändes det alltid märkligt framåt hösten när jag kom hem. Lite på skoj, lite på allvar brukade vi som var med säga att vi led av PTD – Post-Tour-Depression. En slags av tomhet efter intensiva månader av möten och upplevelser och intryck, där man ständigt var omgiven av människor. Och så plötsligt ensamheten hemma i lägenheten. Visserligen jätteskönt också, men ganska snabbt bara en känsla av tomhet.

Lite så känner jag efter Korsika, lite PKD – Post-Korsika-Depression. Det var svårt att lämna Korsika och jag vet att det beror på en rörig blandning av faktorer, som jag inte tänker reda ut här. Men jag tänker bjuda på lite Korsika-inlägg så snart jag landat lite mer här hemma 🙂

Böckerna finns kvar, men inte dagarna på Korsika

Det blir inte särskilt mycket läsning av. På dagarna far vi runt eller vandrar och på stranden är hettan så tryckande att jag mellan doppen bara orkar dåsa. Hos Audrey där vi bor nu finns också så många sällskapssjuka djur som vill ha uppmärksamhet, pratsamma katter, två glada vovvar, fyra shettisar, en arabhäst och lite höns 🙂

Den inhandlade franska boken ligger därför orörd och jag har inte kommit så långt i Den lille vännen. Men böckerna finns ju kvar, dagarna på Korsika finns bara här och nu.

Tre intryck från två Ajaccio-dagar

IMG 1919 819x1024 Tre intryck från två Ajaccio dagarPå matmarknaden, på bänkarna under palmerna, sitter de äldre damerna från kvarteret och umgås. Jag sätter mig bredvid en dam. En liten kille vimlar förbi med två plastsvärd upptagen i sin lekvärld. Damen sträcker ut sin käpp och undrar om han vill slåss, sen vänder hon sig till mig och säger att han är en jättesnäll pojke. Det får mig att sakna damerna på det franska ålderdomshemmet där jag jobbade. Deras pliriga sätt, hur de alltid hade skarpa kommentarer på lager.

När vi går under den heta Medelhavssolen fångar en skylt på en fasad plötsligt min uppmärksamhet. Det är ett bibliotek och vi flyr den tryckande gatan in i en entréhall som tycks ha sina bästa år bakom sig. Två gigantiska och kantstötta lejonstatyer ligger på vardera sida om porten som leder vidare in i biblioteket. Ett A3-papper sitter uppsatt på dörren, ber om tystnad med respekt för de elever som sitter och pluggar inför sin studentexamen. Och där inne går mörka träbokhyllor ända upp till det välvda taket. I mitten ett långt bord med läslampor. I bokhyllorna nästan obegripligt gamla böcker, en del från medeltiden. Kontrasten till de bjärta Korsikafärgerna där ute är så stor. Det är skönt att befinna sig där för en liten stund.IMG 1946 819x1024 Tre intryck från två Ajaccio dagar

Tvärs över gatan från vårt hotell har Michele en liten frisörsalong. Vi har varit förbi spontant ett par gånger för att se om hon har tid, men hon ber oss hela tiden återkomma senare. Till slut bokar vi en tid, men när det är dags ser hon på oss med stressad blick och säger att hon är sen. Det verkar bara vara hon som friserar och det sitter minst fyra damer där inne med färg eller annat i håret. Går det bra om en timme istället undrar hon och vi går och kommer tillbaka en timme senare. Då sitter en av kunderna med färg i håret på trappan utanför och de övriga damerna ser fortfarande ganska ofärdiga ut, det är svårt att säga vem av dem Michele håller på med. Vi väntar en kvart, en halvtimme men inser sen; Michele är inte sen, hon är jättesen. Vi måste gå och hon försöker få oss att komma imorgon bitti. Men då är det inte möjligt så det blir ingen ny fransk frilla.

I morgon reser vi vidare och det ska bli skönt. Jag saknar närheten till naturen, vill komma bort från bilarna, doppa mig i havet.

En barnslig Madame

IMG 1819 819x1024 En barnslig Madame

Idag gick vågorna tillräckligt höga för att vi skulle akta oss för att hoppa i. Men vilka stränder Korsika bjuder på, fina och ibland helt ensliga med bara få besökare.

Annars, en stor skillnad mot när jag bodde i Frankrike för mer än tio år sen är att jag plötsligt blivit “Madame”. Kan inte alls identifiera mig med det, det låter så gammalt 🙂 Hemma visar jag ju fortfarande leg på systemet och jag är den enda vuxna som kommer till stranden bärandes på en gigantisk badring (till mig själv). Jag är alldeles för barnslig för att kallas “Madame”!

En iakttagelse  är annars att på radion spelas fortfarande samma Jean-Jacques Goldman-låtar och samma kassa remixer av engelska låtar där man slängt in lite partier på franska, haha!

Men, jag gillar det ändå. Och nu börjar jag bli lite varmare i kläderna v g franskan också 🙂

När vyerna är storslagna och en liten kaffe verkligen är liten

IMG 1759 819x1024 När vyerna är storslagna och en liten kaffe verkligen är litenHej på er!

Tidsuppfattningen har fallit isär som den gör på resande fot. Då intryck och händelser tycks ha utspelat sig på flera dagar när det egentligen var på en och samma dag.

Det känns alltså som jag varit på Korsika längre än vad som är fallet. Och de storslagna vyerna avlöser varandra, kombinationen av hav, klippor och pittoreska bergsbyar är häftig, Korsikaborna vi träffat är så tålmodiga med vår knaggliga franska, baguetterna smälter i munnen, en liten kaffe är pytteliten och underbart god, jag dricker kall panache efter att vi vandrat bland klipporna hela dagen, havet är varmt och nyss åt jag moules frites gjord på ost från Korsika.

På instagram dyker det upp ett och annat foto 🙂

Semesterkänslorna!

DSC01889 1000 Semesterkänslorna!DSC01878 1000 Semesterkänslorna!DSC01872 1000 Semesterkänslorna!DSC01855 1000 Semesterkänslorna!DSC01916 1000 Semesterkänslorna!

Vädret bjöd plötsligt på riktig sommarfeeling. Sådär hoppfullt långa och ljumma kvällar, då det känns lite mer som livet. Lite utanför vardagen, rutinen, lite semester. Flippfloppa sig genom dagen, dricka något kallt i skuggan, läsa några sidor i en sommarbok, äta glass istället för lunch, doppa fötterna i en kall Bergslagssjö…

Och jag ska försöka krysta ut det sista till hemtentan i morgon, sen ska jag jobba några dagar och sen piper jag raka vägen till Korsika! Åh, vad jag längtar nu. Jag och sambon tittar på varandra och slänger ur oss enstaka ord i fullkomligt samförstånd, som “pain au chocolat”, “mille-feuille”, “tarte tatin”, “baguette” 🙂

Det första jag ska göra när jag landat är förresten att söka upp en bokaffär, eller typ Fnac. Sen ska jag hitta en fransk nyutgiven bok som jag känner mig sugen på att läsa. Visar självklart vilken det blir här sen!

Fotona är från fina Andalusien.

När jag tänker på Den gröna ön känner jag

DSC08879 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08812 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08772 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08730 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08661 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08640 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08555 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08534 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08528 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08491 c När jag tänker på Den gröna ön känner jagDSC08526 c När jag tänker på Den gröna ön känner jag

Jag vaknar och vet inte vilken tid på dygnet det är, men jag önskar av hela min trötta kropp att jag vaknat till en ledig dag. Sen känner jag att jag ligger påklädd i nylonstrumpor, den snäva kjolen och den vita skjortan som inte får bli skrynklig, och då minns jag att jag är mellan två pass. Jag är hungrig för jag hinner aldrig laga mat och på hotellet får vi i personalen varje dag samma; friterade korvar och pommes frites. Istället lever jag på choklad, ibland pasta med tonfisk. Jag går genom regnet och blåsten, nedför Dalysfort Road, passerar genom parken där vinden alltid får tag i en som mest. Jag har slutat att använda paraply för längesen, de blåser bara sönder. Jag fryser förmodligen, det gör jag hela tiden på ett sätt som jag aldrig frusit förut. Kläderna är alltid fuktiga och där jag bor finns ingen värme. I mitt rum sipprar kalluft ner genom den öppna spisen och vi har ett hål i vår ytterdörr efter att killarna i huset spelat fotboll och skjutit sönder postinkastet. När jag kommer hem efter midnatt, svettig, blöt och kall får jag sitta i ytterkläderna i köket och vänta på att vattnet i duschen ska värmas upp. Efter duschen går jag fullt påklädd in i mitt rum och drar över mig den stora sträva filten, därunder försöker jag värma mig i min egen andedräkt. Har jag tur är värmefläkten ledig, då startar jag den, ställer den nära mitt ansikte, somnar och vaknar alldeles kokhet om kinderna.

Den här veckan har Kulturkollo Den gröna ön som tema och undrar vad man tänker på när man tänker på Irland. Jag tänker bland annat på minnen som det ovan och det låter kanske inte så mysigt, men faktum är att Irland är en av mina favoritplatser på jorden. Hur kallt och blött det än kändes vissa stunder, så spelade det nästan ingen roll. På Irland var det alltid varmt ändå, inne på pubarna och mellan människorna. Jag var aldrig själv om att ha ont i knävecken efter arbetspassen, där fanns alla Irlandsvänner som var i precis samma situation och som ändå hade orken att umgås och dansa och prata och skratta. När jag tänker på Irland tänker jag egentligen inte, jag känner en massa saker. Det var en alldeles särskild känsla att bo på Irland.

Fotona är från en Irlandsresa för några år sedan.

Older posts

© 2017 Läsresan

Theme by Anders NorenUp ↑

© 2010-2017 Läsresan All Rights Reserved -- Copyright notice by Blog Copyright