Kom ni ihåg hur det var på högstadiet och gymnasiet när i princip alla omkring en var indelade i någon av existerande tydlig kategori? De som idrottade, fotbolls- och hockeykillarna som var tillsammans med tjejerna som gick på spinning (när spinning var något man aldrig hört talas om). Datanördarna, som knappt pratade, men när de pratade sa obegripliga saker, de motionerade definitivt inga fler kroppsdelar än fingrarna. Esteterna som var kulturella och gick och nynnade på ett irriterande vis och när de var med på gympan såg fullkomligt vilsna ut.  Ni tycker säkert jag generaliserar, men nej, jag baserar på hur det var i skolorna där jag gick och bland människorna jag umgicks med 🙂

Jag har ibland tänkt på de där uppdelningarna och hur fånigt det var. För i min omgivning var det nästan otänkbart att en sportkille skulle kunna visa något som helst kulturellt intresse. Och som sagt, en estet som utövade sport var som en Bambi på hal is. Jag har också tänkt att de här kategorierna vi tillhörde löstes upp någonstans när vi blev vuxna och blev människor bortom kategorier. Komplexa, mångsidiga, varierade människor.

Men så när jag var på campusträff med alla andra blivande bibliotekarier så var det någon som under en busstur in till stan sa något i stil med (lite på skoj, men också lite allvar): “Tror ni det finns bibliotekarier som gillar att träna?” Det fanns ingen som sa “ja”, istället intygade alla hur de inte gillade att träna. Och jag tänkte först att det är enklast att hålla med, men så reste jag en liten hand och pep “Fast jag gillar att träna.”

Plötsligt var det som att flyttas tillbaka till den där tiden då det var svårt att säga att man gillade något som inte riktigt hörde hemma i kategorin där man vistades. Plötsligt tänkte jag, men är det fortfarande så, tillhör bibliotekarier en viss kategori och tränar man inte i den kategorin?

Gäller det samma för den så kallade kulturtanten? Tränar inte heller hon?

För mig är det märkligt att upptäcka att det skulle kunna vara så. Finns det alltså inga sportiga bibliotekarier undrar jag nu? Har ni några exempel i er närhet som kan hjälpa mig slå hål på känslan att vi fortfarande är uppdelade? Och när jag tänker efter, kan det varit så att jag egentligen aldrig hörde hemma i någon kategori utan rörde mig lite mellan alla? Jag hade min idrott, ridningen, utanför skoltid, jag var bok- och kulturintresserad, men hängde med datanördar, jag var duktig på idrotten i skolan fram till gymnasiet då det inte längre ansågs coolt. Är jag fortfarande mittemellan kategorier?