som eld Som eld av Sara LövestamTitel: Som eld
Författare: Sara Lövestam
Utgiven: 2015
Förlag: Lilla piratförlaget
Adlibris ¦ Bokus

Trots dess ringa omfattning tog det lång tid att läsa Sara Lövestams första ungdomsbok. Och det dröjde länge, nästan ända till de sista kapitlen, tills jag på riktigt sögs in i berättelsen. Jag tycker att Sara skriver bra, det känns som att hon verkligen gillar att hantera ord och meningar. Och på många vis är berättelsen om Lollo och Anna, som upptäcker varandra under familjernas sommar i skärgården, vacker. Men det är också en berättelse som kräver tålamod av mig att ta mig igenom. På ett vis är det nyttigt, jag behöver komma ifrån det där, “åh, det är så spännande, jag måste läsa mer och mer” (Håkan Nesser-manin jag hade under sommaren). Berättelsen är berättad ur Lollos och Annas perspektiv om vartannat och jag inser att det är en konst att göra så, för det kan lätt bli att man går lite framåt i berättelsen, för att sedan gå lite tillbaka igen och få det hela ur den andras perspektiv. Och jag tror att jag upplever att det blir så ibland, att det står och stampar lite.

Mot slutet kan jag helt tvärtom känna att boken kunde ha varit dubbelt så tjock, för allt “reds ut” så hastigt. Särskilt problematiken hos Lollo att våga erkänna sina känslor inför sina föräldrar blir lite oavslutat. Jag tycker även att Annas relation till sin pappa hade varit intressant att utveckla mer. Det ger mig lite känslan av att jag bara fick skrapa lite på ytan av den här fina ungdomsromansen. Men i övrigt tycker jag att det är en finstämd bok om det svåra att som ung person börja våga ta och stå för sina egna steg i livet.